Music blogage
Usch asså! Varför finns det så himla mycket bra musik överallt?? Jag har inte tid med alla bra band jag tycker om och vill lyssna på för tusan!!! :O
Först och främst vill jag tala om att UNT är arslen. The Strokes nya album heter AngLEs inte AngELs, dumbasses. Det är faktiskt två olika ord med helt olika innebörd. Tittar man på omslaget så fattar man nog vilket som stämmer. Å det var inte bara ett stavfel, för de skrev det i recensionen också. Dock har jag bara lyssnat på första singeln, så jag har ingen åsikt om själva recensionen, men klantigt är det när det är en seriös tidning.
Som ni kanske förstår som kommer det inlägget handla om musik, så det är egentligen ingen som behöver läsa, behöver bara skriva av mig lite! Fast först vill jag berätta om en rolig sak som hände på Open Mind idag, sen kan ni göra något annat med er tid! :)
Där står jag, pappa och Micke och snackar lite grann, kommer inte ihåg om vad. Jag står och photoshopar lite traderabilder. Så kommer det in en gubbe vi inte känner igen och kommer fram och säger; Hej, jag säljer fisk!
Jag höll på att avlida. Det var som att jag klivit rätt in i en Krull Productions film. "Jag säljer fisk"???? Jag trodde han skämta, men sen börjar han räkna upp fiskar han säljer och när pappa säger att han inte är intresserad så börjar gubben räkna upp annat, till exempel hjortkorv och liknande saker. "Det låter jättegott, men tyvärr" säger pappa och gubben frågar om Glenn Miller är något av värde att sälja, pappa svarar nej och gubben svarar; Eh, jag bytte till mig en platta för ett paket korv, så det gör inget. Sen gick han. Hela tiden stod jag och stirrade ner i datorn och bet mig i läppen. Hade jag kollat upp på någon av de som stod runt mig hade jag inte kunnat hålla mig, vilket jag knappt klarade nu. Micke såg nästan ut att vara i chocktillstånd. Det måste vara bland det roligaste jag varit med om. Så himla epic. Kommer aldrig glömma den här dagen ;)
Nu så, nu när jag fått det off my chest, så fortsätter jag med musikerierna!
Just för tillfället lyssnar jag på Panic! at the Disco's nya skiva Vices & Virtues (3) på Spotify. Japp, de har tagit tillbaka utropstecknet verkar det som. Och det är inte det enda de tagit tillbaka. Det känns verkligen som att de gått tillbaka lite till gamla goda Panic! fasoner här asså. Fast de har kvar lite från Pretty. Odd. (2) också, vilket är perfekt för mig. Re-inventing yourself, det är det det handlar om. Jag gillar båda deras första album, så för mig funkar det här. Jag tror att det var ganska många fans av A Fever You Can't Sweat Out (1) som inte gillade album nummer två, de är så himla olika. Det känns som att de gick sen konstig väg, det nya albumet skulle ha kommit i mitten, då hade folk kanske hängt med bättre. Men men, bra är det iallafall. Är inne på andra omgången här. Det var någon låt som lät lite knäpp, fast det är ju ofta de man tycker mest om efter ett tag! :) V&V känns lite mer elektroniskt ibland. Det är bara en första reaktion. Kanske inte alls är så. Gå in och lyssna, det är värt!!
Vilken liten reklamtant jag blev nu då!
Kom också på att jag inte skrev att under My Chemical Romance-konserten i fredags så pratade Gerard Way, som sjunger, lite mellan låtarna som alla decent sångare gör. Han gjorde dock ett stort fel. Han pratade om hur trevligt det varit att titta ut genom fönstret och se snön falla, och att det var underbart eftersom han inte sett snö på länge.
Tystnad.
Tror inte att det var så tyst på hela kvällen. Tror att kanske de i mitten var så inne i konserten att de inte brydde sig vad han sa, och vissa hade ju jublat vad han än sagt, eftersom han är deras gud, men de flesta bara skakade på huvudet. Fel sak och säga till ett land som varit begravt i snö de senast 4 månaderna. Vi är trötta på skiten, ta med den hem till LA, vi vill inte ha den.
Sen har vi nästa musikgrej; Reading Festival 2011.
Satan har satt ihop listan med band utifrån mitt iTunes bibliotek. Usch.
Det här går bara inte. Jag MÅSTE åka dit. Jag kan inte missa alla dessa underbara band när de spelar på ett och samma ställe. Det funkar bara inte. Och är man så intresserad av rockmusik som jag då känns det dessutom som att man någon gång i sitt liv måste ha varit på Reading & Leeds. Vem skänker pengar? Jag tror att jag måste sälja min bas. Och min tv, och allt jag äger och har. Jag tänker inte köpa en enda sak jag inte behöver fram till augusti så jag kan gå på det här.
Det är TAKING BACK fucking SUNDAY!!!! Jag...jag....jag...jag kan inte missa det här.
Vem hänger med? Lite tältning? Kom igen, ni vet att ni vill!!
Tre band som är med på min lista över band jag måste se innan jag dör (TBS, P!atD och The Strokes)
Och Tim Minchin! Marre, come on ;)
Usch, jag måste sluta tänka på det här, jag blir deprimerad. Kan det inte visa sig att vi är släkt med någon som är otroligt rik och som vill ge oss en massa pengar. Massa, 4000-5000. Inte äckligt mycket. Men för mycket för en arbetslös brud som redan planerar en 11 dagars semester i England. Do'h!
Nu ska jag göra sallad. Ha ett bra liv!
Dagens Låt: The Ballad of Mona Lisa - Panic! at the Disco / Disenchanted - My Chemical Romance
Först och främst vill jag tala om att UNT är arslen. The Strokes nya album heter AngLEs inte AngELs, dumbasses. Det är faktiskt två olika ord med helt olika innebörd. Tittar man på omslaget så fattar man nog vilket som stämmer. Å det var inte bara ett stavfel, för de skrev det i recensionen också. Dock har jag bara lyssnat på första singeln, så jag har ingen åsikt om själva recensionen, men klantigt är det när det är en seriös tidning.
Som ni kanske förstår som kommer det inlägget handla om musik, så det är egentligen ingen som behöver läsa, behöver bara skriva av mig lite! Fast först vill jag berätta om en rolig sak som hände på Open Mind idag, sen kan ni göra något annat med er tid! :)
Där står jag, pappa och Micke och snackar lite grann, kommer inte ihåg om vad. Jag står och photoshopar lite traderabilder. Så kommer det in en gubbe vi inte känner igen och kommer fram och säger; Hej, jag säljer fisk!
Jag höll på att avlida. Det var som att jag klivit rätt in i en Krull Productions film. "Jag säljer fisk"???? Jag trodde han skämta, men sen börjar han räkna upp fiskar han säljer och när pappa säger att han inte är intresserad så börjar gubben räkna upp annat, till exempel hjortkorv och liknande saker. "Det låter jättegott, men tyvärr" säger pappa och gubben frågar om Glenn Miller är något av värde att sälja, pappa svarar nej och gubben svarar; Eh, jag bytte till mig en platta för ett paket korv, så det gör inget. Sen gick han. Hela tiden stod jag och stirrade ner i datorn och bet mig i läppen. Hade jag kollat upp på någon av de som stod runt mig hade jag inte kunnat hålla mig, vilket jag knappt klarade nu. Micke såg nästan ut att vara i chocktillstånd. Det måste vara bland det roligaste jag varit med om. Så himla epic. Kommer aldrig glömma den här dagen ;)
Nu så, nu när jag fått det off my chest, så fortsätter jag med musikerierna!
Just för tillfället lyssnar jag på Panic! at the Disco's nya skiva Vices & Virtues (3) på Spotify. Japp, de har tagit tillbaka utropstecknet verkar det som. Och det är inte det enda de tagit tillbaka. Det känns verkligen som att de gått tillbaka lite till gamla goda Panic! fasoner här asså. Fast de har kvar lite från Pretty. Odd. (2) också, vilket är perfekt för mig. Re-inventing yourself, det är det det handlar om. Jag gillar båda deras första album, så för mig funkar det här. Jag tror att det var ganska många fans av A Fever You Can't Sweat Out (1) som inte gillade album nummer två, de är så himla olika. Det känns som att de gick sen konstig väg, det nya albumet skulle ha kommit i mitten, då hade folk kanske hängt med bättre. Men men, bra är det iallafall. Är inne på andra omgången här. Det var någon låt som lät lite knäpp, fast det är ju ofta de man tycker mest om efter ett tag! :) V&V känns lite mer elektroniskt ibland. Det är bara en första reaktion. Kanske inte alls är så. Gå in och lyssna, det är värt!!
Vilken liten reklamtant jag blev nu då!
Kom också på att jag inte skrev att under My Chemical Romance-konserten i fredags så pratade Gerard Way, som sjunger, lite mellan låtarna som alla decent sångare gör. Han gjorde dock ett stort fel. Han pratade om hur trevligt det varit att titta ut genom fönstret och se snön falla, och att det var underbart eftersom han inte sett snö på länge.
Tystnad.
Tror inte att det var så tyst på hela kvällen. Tror att kanske de i mitten var så inne i konserten att de inte brydde sig vad han sa, och vissa hade ju jublat vad han än sagt, eftersom han är deras gud, men de flesta bara skakade på huvudet. Fel sak och säga till ett land som varit begravt i snö de senast 4 månaderna. Vi är trötta på skiten, ta med den hem till LA, vi vill inte ha den.
Sen har vi nästa musikgrej; Reading Festival 2011.
Satan har satt ihop listan med band utifrån mitt iTunes bibliotek. Usch.
Det här går bara inte. Jag MÅSTE åka dit. Jag kan inte missa alla dessa underbara band när de spelar på ett och samma ställe. Det funkar bara inte. Och är man så intresserad av rockmusik som jag då känns det dessutom som att man någon gång i sitt liv måste ha varit på Reading & Leeds. Vem skänker pengar? Jag tror att jag måste sälja min bas. Och min tv, och allt jag äger och har. Jag tänker inte köpa en enda sak jag inte behöver fram till augusti så jag kan gå på det här.
Det är TAKING BACK fucking SUNDAY!!!! Jag...jag....jag...jag kan inte missa det här.
Vem hänger med? Lite tältning? Kom igen, ni vet att ni vill!!
Tre band som är med på min lista över band jag måste se innan jag dör (TBS, P!atD och The Strokes)
Och Tim Minchin! Marre, come on ;)
Usch, jag måste sluta tänka på det här, jag blir deprimerad. Kan det inte visa sig att vi är släkt med någon som är otroligt rik och som vill ge oss en massa pengar. Massa, 4000-5000. Inte äckligt mycket. Men för mycket för en arbetslös brud som redan planerar en 11 dagars semester i England. Do'h!
Nu ska jag göra sallad. Ha ett bra liv!
Dagens Låt: The Ballad of Mona Lisa - Panic! at the Disco / Disenchanted - My Chemical Romance
Kommentarer
Trackback
